Vishing är bedrägeri via telefon. Bedragaren ringer och utger sig för att vara någon personalen litar på, som banken, en leverantör, IT-supporten eller den egna chefen, och använder samtalet för att få en betalning, ett lösenord eller uppgifter om kunder. På svenska kallas det ofta telefonbedrägeri eller röstfiske, och företag är ett vanligt mål eftersom det finns pengar, system och kunduppgifter att komma åt.

Den här artikeln är skriven för företag. Vi går igenom de vanligaste sätten bedragare ringer till ekonomi, reception och kundtjänst, vilka signaler personalen ska reagera på, rutinerna som stoppar bedrägeriet och vart du vänder dig om någon redan har blivit lurad. Till sist visar vi vad telefonin kan bidra med.

Vad är vishing?

Ordet kommer från engelskans voice och phishing. Phishing, eller nätfiske, är när bedragare lurar till sig uppgifter via mejl och falska webbplatser; vishing är samma sak i ett telefonsamtal. Smishing är varianten via sms. Ofta hänger de ihop: ett mejl om en ändrad faktura följs upp av ett samtal som ska få det att verka äkta.

Det som gör vishing effektivt är rösten. En lugn och kunnig person i telefon känns trovärdig, och mottagaren hinner inte tänka efter som när ett mejl ligger kvar i inkorgen. Bedragaren visar dessutom ofta ett nummer som ser äkta ut, med hjälp av spoofing.

Telefonbedrägeri mot företag: fem vanliga upplägg

Bedragarna förbereder sig. De hämtar namn, roller och leverantörer från webbplatsen, LinkedIn och pressmeddelanden, så att samtalet låter övertygande. Det här är de situationer som oftast förekommer på arbetsplatser:

  1. Den falska chefen. Någon som säger sig vara vd eller ekonomichef ringer, ofta en fredag eftermiddag, och vill att en brådskande betalning går iväg innan helgen. Det är konfidentiellt, så ingen annan får veta.
  2. Leverantören med nytt kontonummer. “Leverantören” ringer och säger att bankkontot har bytts och att nästa faktura ska betalas till det nya. Ibland kommer samtalet efter ett mejl som ser ut att komma från samma leverantör.
  3. Den falska IT-supporten. En medarbetare blir uppringd av “IT” eller “Microsoft” som har sett ett problem på datorn och ber om lösenordet, en engångskod eller att få installera ett program för fjärrhjälp.
  4. Banken som ringer. Ekonomiavdelningen får veta att det finns misstänkta transaktioner och ombeds legitimera sig med BankID eller godkänna något för att “stoppa” dem.
  5. Kunden eller myndigheten som vill ha uppgifter. Någon ringer kundtjänst eller receptionen, låtsas vara en kund eller en myndighet och ber om adresser, personnummer eller orderuppgifter om en annan person.

Varningssignalerna i samtalet

Upplägget varierar, men samtalen har samma kännetecken. Lär personalen att reagera när flera av dem dyker upp på en gång:

  • Brådska. Det måste ske nu, innan banken stänger eller innan chefen kliver på planet.
  • Hemlighet. Du ska inte prata med någon annan om det, eller inte ringa tillbaka.
  • Koder och legitimering. Den som ringer ber om ett lösenord, en engångskod eller en BankID-legitimering.
  • Undantag från rutinen. En betalning ska göras utan den vanliga attesten, eller till ett nytt konto.
  • Ett nummer som ser rätt ut. Det känns tryggt, men numret på skärmen kan vara förfalskat och bevisar ingenting.

Rutiner som stoppar telefonbedrägeri

Ett vishingsamtal fungerar bara om mottagaren gör något under samtalet. Därför är det enkla rutiner som skyddar bäst, och de ska gälla alla, även ledningen:

  • Lägg på och ring tillbaka. Gäller samtalet pengar, koder eller kunduppgifter avslutar medarbetaren samtalet och ringer upp på ett nummer hen har tagit fram själv.
  • Två personer och egen kontroll vid betalningar. Ändrade kontonummer kontrolleras alltid med leverantören på ett känt nummer, och en andra person godkänner.
  • Inga koder i telefon. Lösenord, engångskoder och BankID lämnas aldrig ut eller används på uppmaning av någon som har ringt.
  • Bestämda vägar för känsliga frågor. Bestäm vem som får lämna ut kunduppgifter och hur den som frågar ska identifiera sig.
  • Uppmuntra till att säga nej. Chefen som verkligen ringer har inget emot en kontrollfråga, och det ska alla på företaget veta.

Gå igenom upplägget ovan på ett personalmöte och när någon ny börjar. Receptionen och kundtjänst svarar på flest okända samtal och behöver rutinerna först.

Så tränar du personalen på telefonbedrägeri

Rutiner fungerar bara om de sitter när samtalet kommer. Därför lönar det sig att öva dem, på samma sätt som en brandövning, i stället för att bara skicka ut ett dokument.

  • Spela upp ett samtal. Låt en kollega ringa receptionen eller ekonomi och låtsas vara en leverantör med nytt kontonummer. Gå sedan igenom tillsammans vad som kändes trovärdigt och var rutinen tog över.
  • Sätt en lapp vid telefonen. Tre rader räcker: lägg på vid krav på koder, ring tillbaka på ett känt nummer, säg till en kollega. Den som är stressad läser hellre tre rader än en policy.
  • Gör det lätt att larma internt. Bestäm vem man säger till efter ett misstänkt samtal, till exempel kontorschefen eller IT-ansvarig, så att en varning når alla samma dag.
  • Dela verkliga exempel. När någon har fått ett misstänkt samtal berättar du om det på nästa möte, utan namn och utan skuld, så att fler känner igen nästa försök.

Vad telefonin kan göra mot vishing

Rutinerna är skyddet, men telefonin kan göra dem lättare att följa. Med en telefonväxel hos CallFactory finns flera inställningar som hjälper:

  • Valmeny. Den som ringer väljer avdelning med en knapp, så att samtal om betalningar hamnar hos ekonomi och inte kopplas runt i huset. Läs mer om valmenyn.
  • Viskton. Innan du svarar hör du vilket av företagets nummer som ringdes, till exempel ekonomilinjen eller supportnumret. Läs mer om viskton.
  • Samtalsfilter. Ett nummer som ringer gång på gång blockerar du i samtalsfiltret. En intern linje kan dessutom kräva en PIN-kod, så att bara den som har koden kommer fram.
  • Samtalsinspelning. I paketet Kundtjänst kan samtalen spelas in, och inspelningen visar i efterhand vad som sades. Den sparas 30 dagar som standard och bara administratören kan lyssna. Läs mer om samtalsinspelning och om vad lagen säger om att spela in samtal.
  • Samtalshistorik. I dashboarden ser du vilka nummer som har ringt och när, upp till ett år tillbaka, vilket du behöver vid en anmälan.

Om någon på företaget har blivit lurad

Agera snabbt och utan att leta efter en syndabock; den som blev lurad är den som vet mest om samtalet.

  1. Ring banken direkt om pengar har förts över, så att den kan försöka stoppa eller återkalla betalningen.
  2. Byt lösenord som har lämnats ut och logga ut alla sessioner. Har någon fått installera ett program för fjärrhjälp kopplar du bort datorn från nätverket och kontaktar IT.
  3. Polisanmäl på polisen.se eller på 114 14. Ange nummer, tid, vad som sades och vad som hände efteråt.
  4. Anmäl till IMY inom 72 timmar om personuppgifter har kommit ut och det kan innebära en risk för de personer det gäller.
  5. Berätta för kollegorna. Bedragare ringer ofta flera personer på samma företag, så en kort varning samma dag stoppar nästa försök.

Vishing går inte att stänga ute med teknik, eftersom vem som helst kan ringa ditt företag. Men med rutiner som alla känner till och telefoni som visar vilket nummer som ringdes och vad som sades, blir det betydligt svårare att lura ditt team.